MATHIAS STRANDBERG BÖCKER ARTIKLAR FÖRELÄSNINGAR MEDIEMEDVERKAN
ARTIKLAR M.M.
Forskningsartiklar
Namn på gårdar i by i ett sydskånskt härad under 1800- och 1900-tal (2025) Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, 2025, s. 37–64. – Artikeln handlar om gårdnamnsskicket efter skiftesreformerna i Färs härad i södra Skåne. 1800-talets skiftesreformer innebar att de enskilda gårdarnas ägor samlades och gårdarna flyttades ut till sina egna, samlade ägovidder. Detta fick konsekvenser för såväl bygemenskapen som ortnamnsskicket, det senare framför allt därigenom att det nu uppstod ett behov av särskiljande namn på individuella gårdar på ett helt annat sätt än tidigare i Skåne. De nya gårdnamnen bildades på flera olika sätt. Ett vanligt mönster är att gamla ägonamn fick nytt liv som gårdnamn. Andra gårdnamn hämtade inspiration från godsens namnmiljöer. – Läs artikeln kostnadsfritt som PDF.
Per Larssons ”Öfversikt af Färsmålen” (2024) Svenska landsmål och svenskt folkliv 146 (2023) s. 144–157. – Per Larsson var en mycket produktiv och omdömesgill dialektupptecknare kring sekelskiftet 1900. Han skrev ett antal detaljerade översikter över olika skånska dialekter, men ingen gick någonsin i tryck under hans livstid. Detta är en kommenterad utgåva av hans översikt över dialekterna i Färs härad i södra Skåne från 1900. – Läs artikeln kostnadsfritt som PDF.
Lövestad och Ledåsa (2020) Namn och namnvård. Vänskrift till Annette C. Torensjö på 60-årsdagen den 18 november 2020. Red. Staffan Nyström, Mats Wahlberg & Svante Strandberg. (Namn och samhälle 31.) Uppsala. S. 181–187. – I detta festskriftsbidrag ger jag en tolkning av Ledåsa, namn på en gård med vattenkvarn i Lövestads socken, Färs härad. Enligt min tolkning innehåller förleden ordet löt ’betesmark, gräsmark’ och efterleden ås med syftning på Lövestads åsar. – Läs artikeln kostnadsfritt som PDF.
Vad är danskt och vad är svenskt i Skånes dialekter? (2019) Dialekter i rigt mål. Red. Georg Stubkjær Adamsen. Köpenhamn 2019. S. 287–307. – Antologin Dialekter i rigt mål gavs ut av Modersmålselskabet 2019. Den behandlar dialekter och talspråklig variation i Danmark – med ett undantag, nämligen min artikel om skånska. I artikeln resonerar jag kring vad som kan räknas som svenska resp. danska språkdrag i de skånska dialekterna. – Läs artikeln kostnadsfritt som PDF.
Arlöv (2019) Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnforskning 106 (2018), s. 33–41. – I artikeln presenterar jag en ny tolkning av bynamnet Arlöv. Jag argumenterar för att förleden innehåller en gammal genitivform av substantivet å med syftning på Sege å. Efterleden -löv betyder ’något efterlämnat’ eller ’arvegods’. Arlöv betyder alltså, menar jag, ’arvegodset vid ån’. – Läs artikeln kostnadsfritt som PDF.
Skånska konamn på -a utgående från färgteckning m.m. (2018) Katharina och namnen. Vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018. Red. Leila Mattfolk & Kristina Neumüller. (Namn och samhälle 30.) Uppsala. S. 209–214. – I detta festskriftsbidrag redogör jag för skånska dialektala konamn som slutar på -a och som är bildade med färgteckning eller någon annan fysisk egenskap hos namnbäraren. Ett par exempel är Broka (uttalat Broga) ’den storfläckiga’, bildat till adjektivet brokot (uttalat broged) ’storfläckig’, och Skrangla (uttalat Skrångla) ’den magra’ eller ’den ostadiga’, bildat till adjektivet skranglot (uttalat skrångled) ’mager, spenslig; ostadig (om kreatur)’. – Läs artikeln kostnadsfritt som PDF.
Dialektgeografiska frågor kring tonaccent och betoning hos sammansatta ord i nordiska dialekter (2017) Ideologi, identitet, intervention. Nordisk dialektologi 10. Red. J.-O. Östman, C. Sandström, P. Gustavsson & L. Södergård. Helsingfors 2017. S. 281–292. – Detta konferensbidrag, som baserar sig på ett föredrag jag höll vid Tionde nordiska dialektologkonferensen i Helsingfors 2014, sammanfattar och diskuterar några av huvudresultaten av min doktorsavhandling, De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen (2014). – Läs hela konferensvolymen kostnadsfritt som PDF.
Accentuering av sammansättningar i sydöstra Skåne (2011) Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologkonferensen i Uppsala 18–20 augusti 2010. Red. Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik & Maj Reinhammar. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi CXVI.) Uppsala 2011. S. 279–285. – Detta konferensbidrag grundar sig på ett föredrag jag höll vid Nionde nordiska dialektologkonferensen i Uppsala 2010. I artikeln redovisas en pilotundersökning av tonaccentdistributionen i sammansatta ord i Färs härad i södra Skåne. – Läs hela konferensvolymen kostnadsfritt som PDF.
Is Óðinn really ’alles fader’? (2009) Á austrvega. Saga and East Scandinavia. Volume 2. Preprint papers of The 14th International Saga Conference. Uppsala 9th–15th August 2009. Red. Agneta Ney, Henrik Williams & Fredrik Charpentier Ljungqvist. Gävle. S. 906–912. – I detta konferensbidrag, baserat på ett föredrag jag höll vid den fjortonde internationella sagakonferensen i Uppsala 2009, argumenterar jag för att det fornvästnordiska Odennamnet Alfǫðr betyder ’den som har en stor (för)fader’ och inte ’allas far, den som är far till alla’. Den senare betydelsen förutsätts i Snorres Edda och har att göra med en kristet påverkan efterhednisk föreställning om Oden som den främste guden. Framställningen bygger på en artikel i samma ämne från 2009. – Läs hela konferensvolymen kostnadsfritt som PDF.
Sammansättningar med accent 1 i skånemål Svenska landsmål och svenskt folkliv 132 (2009), s. 43–67. – Min första undersökning om tonaccentdistributionen i sammansatta ord i skånska dialekter. Artikeln bygger på min D-uppsats i svenska språket/nordiska språk. – Läs hela tidskriftsnumret kostnadsfritt som PDF.
On the etymology of compounded Old Icelandic Óðinn names with the second component -fǫðr Scripta Islandica 59, s. 93–120. – De fornvästnordiska Odennamnen på -fǫðr, t.ex. Alfǫðr och Valfǫðr, betraktas vanligen som vanliga endocentriska sammansättningar. Alfǫðr skulle i så fall betyda ’allas far, den som är far till alla’, vilket är den betydelse som brukar förutsättas för detta Odennamn. Med utgångspunkt i grekiska sammansättningar på -πάτωρ (-pátōr) utreder jag i artikeln möjligheten att i stället förstå de aktuella Odennamnen som exocentriska. Jag föreslår därvidlag att Alfǫðr ursprungligen betytt ’den som har en stor förfader, den högättade’. – Läs hela tidskriftsnumret kostnadsfritt som PDF.
Översiktsartiklar
Onomastics (2025) Elsevier Reference Collection in Social Sciences. – I artikeln ger jag en översikt över ämnet namnforskning med fokus på ortnamn och personnamn, i synnerhet ur ett historiskt germanskt och indoeuropeiskt perspektiv. Artikeln kommer att publiceras i den kommande tredje upplagan av Encyclopedia of Language and Linguistics. – Läs abstract och köp artikeln (eller läs den via ditt universitet) hos Elsevier.
Litteraturkrönikor i Svenska landsmål och svenskt folkliv Tidskriften Svenska landsmål och svenskt folkliv innehåller sedan årgång 123 (2000) en årligen återkommande krönika över nyligen utkommen litteratur om svenska dialekter. Sedan årgång 142 (2019) sammanställs krönikan av en grupp bestående av Lars-Erik Edlund, Erik Magnusson Petzell, Lena Wenner och mig. Fr.o.m. årgång 143 (2020) ingår även Caroline Sandström i gruppen. – Läs krönikorna kostnadsfritt som PDF: SvLm 142 (2019); SvLm 143 (2020); SvLm 144 (2021); SvLm 145 (2022), SvLm 146 (2023).
Bokkapitel
De svenska tonaccenterna Sånt vi bara gör. Red. Jenny Nilsson, Sussane Nylund Skog & Fredrik Skott. Carlssons. Stockholm.
Bloggtexter
Hur många olika skånska dialekter har det funnits? (2024) Dialektbloggen, Isof.se. – Läs bloggen.
Behöver Skånes högsta punkt ett namn? (2024) Namnbloggen, Isof.se. – Läs bloggen.
Sövde – skogen vid sjön eller höjden vid sjön? (2022) Namnbloggen, Isof.se. – Läs bloggen.
Vomb (2021) Namnbloggen, Isof.se. – Läs bloggen.
Sjöbo (2020) Namnbloggen, Isof.se. – Läs bloggen.
Fränninge (2019) Namnbloggen, Isof.se. – Läs bloggen.
Arlöv (2018) Namnbloggen, Isof.se. – Läs bloggen.
Jag önskar att jag vore i Luntertun (2018) Namnbloggen, Isof.se. – Läs bloggen.
Bokrecensioner
Kalle Lind, Skånsk-svensk ordbok från abekatt till övanpo Svenska landsmål och svenskt folkliv 139 (2016), s. 254–257. – Läs hela tidskriftsnumret konstadsfritt som PDF.
Carl-Erik Lundbladh, Blekingska dialektord Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning 102 (2014), s. 256–257. – Läs hela tidskriftsnumret kostnadsfritt som PDF.
Carl-Erik Lundbladh, Skånska dialektord Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning 101 (2013), s. 247–249. – Läs hela tidskriftsnumret kostnadsfritt som PDF.
Från Rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Med hans bibliografi 1962–2010. Huvudred. Maj Reinhammar Svenska landsmål och svenskt folkliv 134 (2011), s. 240–241. – Läs hela tidskriftsnumret kostnadsfritt som PDF.
Övrigt
Göran Hallberg berättar minnen 2018. Ett stycke lundensisk arkivhistoria (2019) Svenska landsmål och svenskt folkliv 142 (2019), s. 193–206. – Läs hela tidskriftsnumret kostnadsfritt som PDF.
Göran Hallberg 1939–2019 (2019) Svenska landsmål och svenskt folkliv 142 (2019), s. 115–118. – Läs hela tidskriftsnumret kostnadsfritt som PDF.